Lucka 21 – Kärlek

Det finns nog inget område där världen är så förvirrad som inom området kärlek. Vi har förväntningar, förhoppningar, drömmar och fantasier om vad kärlek är, vad den ska göra för oss och vad den ska ge oss. Och vad vi ska känna när den kommer över oss och vem den ska riktas mot. Den är ofta kopplad till något behov som vi önskar att någon annan ska fylla i oss. Den är en flykt från ensamheten och drömmen om den totala föreningen med en annan människa. Det görs filmer, skrivs sånger, böcker, dikter och det målas för att fånga kärleken. Vi kopplar ihop kärlek med sex, med att vara snäll, omtänksam, generös, med att dela det innersta med någon. Mycken smärta har kopplats ihop med kärleken och vi har t o m de som gör vad som helst i kärlekens namn.

Kärlek är kommersiellt lönsamt också; det är lönsamt att använda kärleken som lockbete när du vill ha människor på dina kurser, seminarier och när du som företag vill att de ska köpa dina produkter. Familjen, sex och kärlek är de främsta marknadsföringsstrategierna som finns. Frågar du runt lite om människors syn på kärlek så får du olika svar utifrån vad den personen värderar. Men några har vi kommit överens om kollektivt. De utgör något slags generösa ramar för hur och vad man ska kunna förvänta sig när man kommer i kontakt med detta som kallas kärlek.

Kärlek…

Om vi breddar perspektivet lite så att det inte står i det här havet av behov, utan i stället släpps fritt och öppet och mottagligt i detta nu, så landar vi i lite andra upplevelser av vad det här med kärlek kan vara. Kanske det att se en annan människa utan att den behöver vara på något annat sätt än den är, oavsett om jag gillar det eller inte, kan vara kärlek. Att ta emot ett tråkigt besked och tillåta sig att känna sig ledsen, besviken, sviken eller arg i stället för att stoppa något i munnen, städa, prata skit eller frenetiskt tänka ut sätt att ge igen på kan vara ett sätt att komma kärleken nära. Att lyssna in och respektera kroppens och själens behov av stillhet, lugn och ro kan vara ett tecken på kärlek. Att låta någon annan gå före i kön. Att i storstan hålla upp dörren för någon som kommer bakom. Att ge bort ett leende. Ge en komplimang. Att osjälviskt erbjuda sig det där man inte själv tycker om, men som man vet att den andre blir glad över att slippa.

Om vi går till yogan igen, så, precis som att glädje är vårt naturliga tillstånd, så är också kärlek det. Vi är kärlek. Vi behöver inte göra något för att vara kärlek. Ingen är utan kärlek. Och vi behöver ingen annan för att ha kontakt med, vara och känna kärlek. Lite annat än det världen vill visa oss, va? Där allt handlar om att någon annan ska göra oss värdiga kärlek. Vi utforskar med en övning!

Övning

För att det ska bli ett härligt flow när vi ger så är det lika bra att vi börjar med att ge till oss själva. När vi tar hand om oss själva så är det inget offer att ge till någon annan. Att ge är ett sätt som kärleken visar sig på. Att ge är, trots att det låter som en floskel, att ta emot. Har du den inställningen, att när du ger så får du, så behöver du dels inte förvänta dig något tillbaka och dels så blir det så givande att ge.

Personligen så vet jag att jag är ur balans och stressad när jag börjar gnälla över att jag ger så mycket men inte får något tillbaka! Jag får alltid så mycket ut av att ge att när de där tankarna kommer så vet jag att jag behöver ta hand om mig själv och rikta fokuset inåt i s f att hålla koll på vad det utanför mig tillför mig. Kanske också du har en sådan signal inom dig. Vi ska göra en underbart självläkande och helt igenom behaglig meditation i dag. Utmaningen kommer i tiden för dig som vill go all in.

  • Sitt i lätt meditationsställning eller på en stol med båda fötterna i marken
  • Ta tag med händerna om motsatt axel, vänster arm är överst
  • Känn att axlarna bär händerna (höj bröstet lite) och att armar och händer i övrigt slappnar av
  • Slut ögonen och börja sjunga med i mantrat Ang Sang Wahe Guru, spår 1 här nedan

Instruktionen för meditationen är att göra den i 31 min och ta gärna den tiden, du ger ju till dig själv. Gör den i alla fall minst 11 min. Ang Sang Wahe Guru är mantrat som inspirerar dig till att känna hur kraften som genomsyrar allt liv (vissa är bekväma med att kalla detta Gud, men jag håller mig till kraften som genomsyrar allt levande) uttrycker sig genom dig.

Vi är alla ett uttryck för liv, för glädje, för kärlek och för frid. Vi vet att vi är i balans och i fas när vi uttrycker det mer än vi uttrycker vår negativitet. Det är ingen skuld jag säger detta med, vi är alla negativa, det hör mänskligheten till. Negativitet ger dig en bra indikation på att du behöver ta hand om dig själv och rikta energin inåt, dra den tillbaka från allt yttre, och ge dig själv lite rum att andas och bara finnas till. Låt i dag vara en sådan dag! Mantrat och den omfamnande meditationen ger dig ingången till det. Följer du spåret här nere och vill göra övningen i 31 min, så sätt på repeat bara. Eller sjung mantrat själv.

Inför dagen

Kärlek… Titta lite på vad det innebär för dig. Har det varit starkt kopplat till behov som du tänker dig att du har? Eller är det något annat? Du får gärna skriva det du kopplar till kärlek här nedan. Vi kan se om vi kan inspirera varandra att nå kärnan av kärleken i dag. Jag är nyfiken på – om du tänkt skriva dina barn eller barnbarn, din maka/make, ett husdjur – om du kan nå bortom dessa till upplevelsen av vad de väcker i dig som du kallar kärlek. Utan att nämna egenskaper som du uppskattar hos dem du älskar, vad finns i kärnan av all den där kärleken?

Jag ger dig ett exempel med vår hund Ozzi. Det är acceptansen som kärleken öppnar upp för, både från hans sida och min. Han behöver mycket gränser, vilket han envist sätter sig upp emot, men kärleken raderar ut all ilska och irritation (de kommer upp men ger snabbt efter för kärleken). Kärleken gör också att jag fortsätter sätta de gränser han behöver tills han tar emot dem. Kärleken gör också att humorn dyker upp lite varstans. Och att jag vill visa honom hur älskad han är. Att jag kan bli tårögd över att titta på honom.

Med hästarna är det mycket subtilare, där är det ett djupt inre samförstånd och utbyte av energi (kärlek). De tar emot, energin inom mig transformeras (om jag är ledsen, på dåligt humör eller liknande), och vi kan bara stå och utbyta närvaro med varandra. Med min man är det att jag låter honom vara den han är utan att behöva förändra det. Att gå ur mina egna behov och bara ge honom av min uppmärksamhet och omtanke utan att ha något behov av att få något tillbaka. Att verkligen se honom. Vi är ganska olika och en sak han älskar är att prata väder och väglag etc, vilket jag tycker är totalt ointressant, men jag kan gärna inleda ett sådant samtal med honom eftersom han tycker det är så intressant (och det tar inte emot och jag offrar inget för att göra det).

Och yogan, den är ju bara en enda stor kärleksbassäng. När jag leder yoga är det som att jag försvinner och något rent tar över. Det handlar inte alls om mig och det är oerhört befriande och renande. Jag försvinner inte för det. Mina behov har inte i yogasalen att göra. Min enda uppgift är att ge. Det är inte förrän de sista par åren jag börjat använda sociala medier som en förlängning av yogasalen, så att fler ska kunna få lite nyttig yogaboost. Det har gjort att det uppstått lite mer kommunikation mellan oss, alltså att det kommer input tillbaka till mig.

Tidigare har givandet varit från mig till deltagarna och det att de är där är det som ger bekräftelse tillbaka till mig. Det har gjort att jag inte har kunnat luta mig mot deras verbala bekräftelse om att jag är bra, att det jag gör är bra. Jag har fått hitta det i själva givandet, i den rena känslan av att dela det yogiska och så klart i att de är där. Kraften i det är ren kärlek. Det har också gett mig en otroligt stark grund att stå på när det gäller yogan, för den kommer inifrån mig och är inte byggd på vad andra säger eller ger till mig. Det är bara en jättehärlig bonus! Men jag är uppriktigt glad över att det inte är det som är motorn för mig, och det är ett uttryck för den kärlek som ligger i givandet helt naturligt.

Gör meditationen idag och ge till dig själv. Det gör att du resten av dagen (eller det som är kvar av den) kan handla om att ge. För att höja och lyfta de i din omgivning. Även de som du har motstånd till.

Ha en intressant dag!

Sat Nam!

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *